Detta förslag till medieplanering skrevs som en del av MUSA-kursen 2007.
När man medieplanerar kan man finna vägledning för det skönlitterära arbetet i kommunens biblioteksplan, bibliotekslagen, Unescos folkbiblioteksmanifest och till lokala styrdokument som t ex Strategisk plan, Kulturnämndens och Mariefredsnämndens Mål och budget. En mening i biblioteksplanen svarar mot bibliotekslagens 2 §: ”Till främjande för läsning och litteratur… ”: ”…biblioteket tillhandahåller ett attraktivt och aktuellt bokbestånd…” (s.5) och för att kunna erbjuda kommuninvånarna ”ett mångsidigt kvalitetsutbud av litteratur i olika former” förutsätts ett höjt medieanslag (s.13).
År 2003 gällde i stort sett samma styrdokument som ovan. Verksamheten ”skall präglas av god service, tillgänglighet, kvalitet och utveckling” och ett av målen är att ”85 % av alla besökare skall vara nöjda med erhållen service”. Här kan man reflektera över att andelen inköp på efterfrågan ökat markant under de senaste 5 -10 åren = mer nöjda besökare?
Förslag till medieplan för skönlitteratur, vuxenavdelningen, Strängnäs huvudbibliotek
Anslag till skönlitteratur 27 % av medieanslaget eller120 000 kr av totalt 440 000 kr. Bortses tidnings- och tidskriftsanslaget på 84 000 kr ökar procentandelen till 38 % . Biblioteket införlivar också så gott som samtliga böcker som får distributionsstöd från kulturrådet.
Skönlitteratur svarar för 28 % av den totala utlåningen av vuxenmedier eller 30 153 lån av totalt 104 743. Siffrorna bygger på Strängnäs huvudbiblioteks mediebestånd, alla olika placeringar inom avd H och inkluderar böcker placerade i magasinet och avser 2006. Tiden räckte inte den här gången till för en mer finuppdelad granskning.
Beståndets ålder: yngre än 5 år 18 % mellan 6 och 10 år 11 %, äldre än 10 år 71 %. Skönlitteratur har på grund av sin karaktär en större andel äldre medier än bibliotekets fackavdelningar. Då våra hyllor är väl fyllda, kan inte antalet volymer öka, alltså bör nyförvärv och utrangering balanseras mot varandra.
Utnyttjandegraden (antalet lån delat med antalet volymer under ett år): 1,8. Finfördelar man statistiken och tittar enbart på placeringarna snabblån eller deckare blir det helt andra siffror. Utnyttjandegraden ökar till 17,5 (!) respektive 6,8. Det är naturligtvis väsentligt att veta hur beståndet och dess olika delar utnyttjas för att kunna köpa in ”rätt” böcker och anpassa medieanslaget därefter.
Målgrupp är alla vuxna i Strängnäs kommun. Särskilt äldre och funktionshindrade personers behov ska uppmärksammas. Biblioteket satsar på ”kvalitetslitteratur” och på att aktivt marknadsföra denna, bland annat genom skyltning, presentationer, föredrag och författarbesök. Beståndet ska ha både djup och bredd, klassiker såväl som det allra senaste, smalt och komplext, liksom nöjsamt och populärt.
Stina Linse
Strängnäs bibliotek
fredag 12 december 2008
Rum för ord - en handlingsplan
En av uppgifterna på MUSA 2007 var att skapa ett Rum för Ord - här är vårt Rum för Ord.
Innehåll och syfte
litteraturen är basen och det viktigaste i rummet, programmen ”highlights”, skapa förutsättningar för möten och personlig utveckling, öka intresset för skönlitteratur
Förutsättningar
rummet en del av ett större hus, utlån och återlämning sköts på annan plats
Målgrupp(er)
Ungdomar och uppåt, rummet ska vända sig till ”alla”, medan programmen i någon mån ”riktade”
Öppettider och bemanning
som övriga tider i huset
Tidvis bemanning, alltid vid program och fasta tider t ex 2-3 timmar/dag
litteraturen är basen och det viktigaste i rummet, programmen ”highlights”, skapa förutsättningar för möten och personlig utveckling, öka intresset för skönlitteratur
Förutsättningar
rummet en del av ett större hus, utlån och återlämning sköts på annan plats
Målgrupp(er)
Ungdomar och uppåt, rummet ska vända sig till ”alla”, medan programmen i någon mån ”riktade”
Öppettider och bemanning
som övriga tider i huset
Tidvis bemanning, alltid vid program och fasta tider t ex 2-3 timmar/dag
Café
UF/kommunens ungdomsplatser/kommunalt feriearbete, praktik hotell-restaurangprogram, andra tider enkel kaffeautomat & självbetjäning
Utseende
ett välkomnande rum, centralt placerad i huset i markplan, skärmar, klotterplank & kylskåpspoesi, lyssnarplatser, filmvisning för liten grupp (4 pers)
Mediebestånd
skönlitteratur, lyrik, dramatik, essäer, biografier, motsvarande fackavdelning G, tidskrifter, ljudböcker, dvd + ”filmade böcker” (här kommer klassikerna)
Partners
lokal bokhandel, hela tiden representerad genom ett pocketställ, lokal gymnasieskola står för del av författararvode och utsmyckning av rummet, är referensgrupp vid inköp av ”ung litteratur” och val av ”ung författare”, länsbiblioteket för samordningsvinster vid författarbesök, Författarcentrum rådgivande vid engagemang av författare, Bildningsförbund för samarrangemang av läsecirkel, Litteraturvetenskaplig institution vid universitet/högskola gästföreläsare om litteraturforskning, fördjupning & trender
Sponsorer
möbelfirma, bildningsförbund
Program
Invigning av prinsessan Madeleine, som tar med en hemlig favoritförfattare! Speciell madeleinekaka framtagen, kanske ska rummet också uppkallas efter henne?
4 temakvällar med författarbesök, motsvarande temaavdelningarna i Ett rum för ord:
världslitteratur, unga vuxna, svensk skönlitteratur (vid definition) och deckare
Säsongsavslutning: lyrik & standup
Läsecirkel under hela höstterminen, samarrangemang med bildningsförbund, som också står för del av författararvode (ev dubbelt framförande)
Skrivarverkstad/kurser
Korsordsjour, stående tid varje vecka
Budget
Media:
Böcker 50 000:-
Ljudböcker 20 000:-
Dvd 25 000:-
Tidskrifter 5 000:- (+ 5 ”gratis” prenumerationer med kulturrådsstöd)
Program:
4 temakvällar med författarbesök 26 000:-
4 temastudiecirklar i ABF’s regi, bibl köper in litteratur 4 000:-
1 samtal författare – litteraturvetare 10 000:-
1 lyrikkväll – standup 10 000:-
Susanne , Anette, och Stina
Strängnäs bibliotek
Strängnäs bibliotek
Bibliotekarier och låntagares läsning - en enkät- och intervjuundersökning på Strängnäs bibliotek
Som en del av MUSA-kursen 2006 bad vi 12 kollegor svara på frågor om sin läsning i en enkät. Vi har även intervjuat 15 låntagare om deras bästa respektive sämsta läsupplevelse. Enkätsvaren och intervjuerna har gett en ögonblicksbild av vad personal och låntagare vid Strängnäs bibliotek uppfattar som värdefull och mindre värdefull läsning.
Vi har också undersökt bibliotekariernas inställning till litteraturförmedling och deras förhållningssätt till debatten om kvalitet, inköp och urval. Relativ enighet råder utom när det gäller om samma kvalitetskrav ska gälla för fack- respektive skönlitteratur. Här torde finnas underlag för fortsatta diskussioner på vårt bibliotek.
ENKÄT OCH INTERVJUER
Egen läsning av skönlitteratur – frågor och svar
Vad läser du?
Vilken typ av skönlitteratur?
Smal (experimentell) - mellannivå - populärlitteratur?
När läser du?
Varför läser du?
Vad ger läsning av skönlitteratur dig?
Har läsningen ett värde i sig, eller är det dess funktioner, underhållande, bildande etc., som är viktigast?
Hos bibliotekspersonalen är alla läsnivåer representerade, men mellannivån dominerar. Man verkar läsa så fort tillfälle yppar sig! På alla vakna, lediga stunder, kvällar, helger, på resor, i soffan och i sängen. Anledningen till läsning uppges främst vara antingen i underhållande eller i bildande syfte. Färre anger att de läser för språkupplevelsen, för värdet i sig, eller som en del av tillvaron. Här finns klara paralleller med de norska bibliotekarierna i Jofrid Karner Smidts avhandling Mellom elite og publikum.
Deckare och populärlitteratur lyser med sin frånvaro bland de minnesvärda läsningarna, medan dessa genrer förekommer bland de dåliga läsupplevelserna (d v s de som inte berört i positiv mening). I många fall kommer man inte ihåg vare sig författare eller titel. För övrigt är det svårt att dra några generella slutsatser, det är individuella val och minnen som framkommer.
I intervjumaterialet från den läsande allmänheten skymtar samma tendenser, fast inte lika klart. Om möjligt spretar deras goda läsupplevelser än mer. I något fall överensstämmer det exakt med personalens läsning: Per Olov Enquists Livläkaren. Någon ”nivåskillnad” mellan allmänheten och personalen tycker vi inte att det går att urskilja, om man bortser från att ett antal deckare nämnts som minnesvärda läsningar. Vi fick dessvärre inte med yngre läsares reaktioner, det hade annars varit intressant.
Litteraturförmedling – frågor och svar
När du ger låntagare lästips - är du neutral, vägledande eller utbildande?
Varför är du neutral, vägledande eller utbildande?
Är det önskvärt att få låntagare att välja (s.k.) kvalitetslitteratur framför den bredare/lättare? Ska bibliotekarier påverka?
Är det OK att ge personliga rekommendationer?
Finns det enligt din mening en särskild kategori låntagare som oftast efterfrågar vägledning?
De flesta av våra kollegor är vägledande när de tipsar om böcker. Några håller sig neutrala.
Att bibliotekarier får/ska påverka låntagare anser nästan alla: ”påverka med fingertoppskänsla”, ”visa att det finns så mycket mer att upptäcka” är ett par kommentarer. Men åsikter som ”tycker kunden själv ska välja” finns också. Att ge låntagare personliga rekommendationer anses tveklöst vara OK. Bland kategorier av låntagare som oftast efterfrågar vägledning nämndes ”äldre damer som läst allt”, ”talbokslåntagare och deras medhjälpare” och ”ovana läsare”.
Kvalitet – frågor och svar
Finns det enligt din mening kvalitetskriterier för skönlitteratur?
Eller är all läsning och litteratur "lika bra"?
Ska det ställas lika höga kvalitetskrav vid inköp av skönlitteratur som vid inköp av facklitteratur?
Ska bibliotek köpa in mer/mindre på efterfrågan?
Vilka kriterier ska styra?
Personalen är överens om att det finns kvalitetskriterier. Men på frågan om all läsning och litteratur är lika bra går svaren isär. Flertalet tycker att all läsning är bra, men ett par stycken svarar kort och gott ”nej”. På frågan om det ska det ställas lika höga kvalitetskrav vid inköp av skönlitteratur som vid inköp av facklitteratur delade sig svaren i tre nästan lika stora grupper. Ja-sägarna är i knapp majoritet. Nej-sägarna och de som inte svarat alls är ungefär lika många. Nästan alla är överens om att mer ska köpas in på efterfrågan men att kraven på kvalitet ändå måste finnas.
LÄSUPPLEVELSER
Goda läsupplevelser (bibliotekspersonal)
Linda Olsson
Nu vill jag sjunga dig milda sånger
stillsamt och varmt skriven, ändå med viss spänning, en bok som ”stannar kvar”
Harriette Arnow
Dockmakerskan
gjorde ett djupt intryck, tänker ofta på boken fast det var många år sedan jag läste den
Paul Auster
Illusionernas bok (två personer nämner Auster)
fascinerande bok, lätt anslag, hur- ska- det- gå-spänning som blir existentiell
Erik Beckman
Hertigens kartonger
en fullkomligt gudomlig språklig och erfarenhetsmärklig upplevelse, skildrar världen på ett fantastiskt nytt sätt, egensinniga betraktelser, språkliga innovationer
Cormac McCarthy
Dessa vackra hästar
om Amerikas förändring, om människor som lever mellan kulturer och deras avståndstagande för det nya, minns känslan i läsupplevelsen när jag ser böckerna
Theodor Kallifatides
En kvinna att älska
underbart språk, känsliga, inlevelsefulla, vackra beskrivningar av människor och relationer, allt han skriver i boken verkar så tänkbart, så fint
Carlos Ruiz Zafón
Vindens skugga
en annan berättartradition än den vi är vana vid, spännande, vackert skriven, bildande om spanska inbördeskriget och om francoregimen
Fjodor Dostojevskij
Idioten
jag var 19 år och i rätt ålder och situation för att fångas
Per Olov Enquist
Lewis resa
en helt ny, intressant svårförståelig värld öppnade sig för mig, en bildande bok, en bok att förundras över sina och andras fördomar, vackert språk, fängslande, inblick i den frireligiösa framväxten i Sverige
Torbjörn Säfve
Jag brinner
gripande, medryckande skildring av ett fascinerande liv, gav en förståelse för ett samhälle i en viss politisk/historisk situation
Bernhard Schlink
Högläsaren
grått, intetsägande omslag, läste den på rekommendation, totalt överraskande innehåll, rik och levande berättelse på olika tidsplan i krigets skugga, en text man aldrig glömmer
Dåliga läsupplevelser (bibliotekspersonal)
Barbara Taylor Bradford
urusel
John Irving
Tills jag finner dig
höga förväntningar, efter läsning av recensioner, som inte infriades
Eyvind Johnson
Här har du ditt liv!
jag gillade Nu var det 1914, men fortsättningen kändes som samma historia igen bland alla timmerstockar och karlar, det blev för dyster för mig
Angela Lambert
Septemberpassionen
orealistisk, ett barn i 2-3-årsåldern uttryckte sig t ex i långa komplicerade meningar, läste den bara för att en god vän rekommenderat den
James Patterson
En 2:a chans
torftigt språk, självgoda karaktärer
Liza Marklund
Sprängaren (två personer)
dåligt språk, förljugen, idealiserad bild av kvällstidningarna, osannolika motiv hos mördaren
kändes som jag bläddrade i Expressen
Dan Brown
Änglar och demoner
totalt förutsägbar, inga överraskningar, schablonartade huvudpersoner, pojkäventyr med hjältar med övermänskliga egenskaper, bortkastad lästid
Goda läsupplevelser (låntagare)
Irving Stone
Han som skapade en värld : roman om Michelangelo (man 70+)
Pearl Buck
Den goda jorden, Sönerna, Wang Lungs barnbarn
glad av att se böckerna i hyllan, verklighetsbaserad, exotiska inslag (kvinna 40)
Ron McLarty
Jag minns att jag sprang
visar att utveckling och förändring är möjlig (man 45)
Frank Heller
Herr Collins affärer i London
minne från realskolan, småländsk lärarinna läste högt om en bildad brottslings eskapader, spirituell (man 70+)
Carl Johan De Geer
Konstapel Katt köper kakor
bilderbok, älskad av mor och dotter som bakat drömmar efter recept i boken, boken har allt: en kombination av kakor och katter (kvinna 35)
Per Olov Enquist
Livläkarens besök (man 70)
Sebag-Montefiore
Stalin : den röde tsarens hov
en av de nyttigaste böcker…och
Potemkin och Katarina den stora
roande, intressant, fin komplettering av gamla historiekunskaper samt
Donna Leon
Natt i Venedig
otroligt underhållande, skickligt åskådliggörande av karaktärer (man 70+)
Lars Gyllensten
Augustin och Celestine : om några små loppors liv och leverne
”… jag tror det var den livfulla och humoristiska berättelsen om de små loppornas liv och leverne som återspeglar oss människor. Och så att Lars G. berättade detta för sina barnbarn med Indianska namn. Men så var det också inramningen kring boken , I hängmattan mellan äppelträden…” (kvinna 40)
Fredrik Colting
Bla bla bla : 600 helt nya otroligt onödiga fakta : något att prata om när du inte har något att prata om
läst som e-bok, otroligt underhållande, skrattat på tåg, tipsat flera andra som lyssnat
(man 55)
James Ellroy
Den svarta dahlian
Hårdkokt deckare, storstadsdjungel, samhällskritik (man 57)
Jane Austen
läst allt som finns på biblioteket, engelska författare, 1800-talet (kvinna 75)
Paulo Coelho
Alkemisten
läst tre gånger, äventyr, inspiration, att följa sina drömmar (man 36)
Frederick Forsyth
Schakalen
intrigen, handlingen (man 61)
Henri Charriére
Papillon
brutal och spännande (man 44)
Åke Edwardson
Jukebox
författaren beskriver människor och miljöer från en svunnen (?) tid, typiskt svenskt 50-tal, framhåller känsla och stämning (man 51)
Dåliga läsupplevelser (låntagare)
Anna Gavalda
Tillsammans är man mindre ensam
ingen röd tråd, mycket fantasier, vill ha något verkligt (kvinna 75)
Jan Guillou
Madame Terror
blandar in levande personers intriger, delar inte författarens politiska inriktning, snarare pamflett än thriller, seg (man 61)
Liza Marklund
Sprängaren
läser mycket deckare, kräsen, journalist som vill leka författare, slarvigt skriven, ytlig
(man 51)
dikter, verser, svenska arbetarförfattare, sådant jag tvingades läsa i skolan (man 57)
dåliga skräcknoveller under en sjukdomstid (man 36)
Anette Elvelind och Stina Linse Strängnäs bibliotek
Vi har också undersökt bibliotekariernas inställning till litteraturförmedling och deras förhållningssätt till debatten om kvalitet, inköp och urval. Relativ enighet råder utom när det gäller om samma kvalitetskrav ska gälla för fack- respektive skönlitteratur. Här torde finnas underlag för fortsatta diskussioner på vårt bibliotek.
ENKÄT OCH INTERVJUER
Egen läsning av skönlitteratur – frågor och svar
Vad läser du?
Vilken typ av skönlitteratur?
Smal (experimentell) - mellannivå - populärlitteratur?
När läser du?
Varför läser du?
Vad ger läsning av skönlitteratur dig?
Har läsningen ett värde i sig, eller är det dess funktioner, underhållande, bildande etc., som är viktigast?
Hos bibliotekspersonalen är alla läsnivåer representerade, men mellannivån dominerar. Man verkar läsa så fort tillfälle yppar sig! På alla vakna, lediga stunder, kvällar, helger, på resor, i soffan och i sängen. Anledningen till läsning uppges främst vara antingen i underhållande eller i bildande syfte. Färre anger att de läser för språkupplevelsen, för värdet i sig, eller som en del av tillvaron. Här finns klara paralleller med de norska bibliotekarierna i Jofrid Karner Smidts avhandling Mellom elite og publikum.
Deckare och populärlitteratur lyser med sin frånvaro bland de minnesvärda läsningarna, medan dessa genrer förekommer bland de dåliga läsupplevelserna (d v s de som inte berört i positiv mening). I många fall kommer man inte ihåg vare sig författare eller titel. För övrigt är det svårt att dra några generella slutsatser, det är individuella val och minnen som framkommer.
I intervjumaterialet från den läsande allmänheten skymtar samma tendenser, fast inte lika klart. Om möjligt spretar deras goda läsupplevelser än mer. I något fall överensstämmer det exakt med personalens läsning: Per Olov Enquists Livläkaren. Någon ”nivåskillnad” mellan allmänheten och personalen tycker vi inte att det går att urskilja, om man bortser från att ett antal deckare nämnts som minnesvärda läsningar. Vi fick dessvärre inte med yngre läsares reaktioner, det hade annars varit intressant.
Litteraturförmedling – frågor och svar
När du ger låntagare lästips - är du neutral, vägledande eller utbildande?
Varför är du neutral, vägledande eller utbildande?
Är det önskvärt att få låntagare att välja (s.k.) kvalitetslitteratur framför den bredare/lättare? Ska bibliotekarier påverka?
Är det OK att ge personliga rekommendationer?
Finns det enligt din mening en särskild kategori låntagare som oftast efterfrågar vägledning?
De flesta av våra kollegor är vägledande när de tipsar om böcker. Några håller sig neutrala.
Att bibliotekarier får/ska påverka låntagare anser nästan alla: ”påverka med fingertoppskänsla”, ”visa att det finns så mycket mer att upptäcka” är ett par kommentarer. Men åsikter som ”tycker kunden själv ska välja” finns också. Att ge låntagare personliga rekommendationer anses tveklöst vara OK. Bland kategorier av låntagare som oftast efterfrågar vägledning nämndes ”äldre damer som läst allt”, ”talbokslåntagare och deras medhjälpare” och ”ovana läsare”.
Kvalitet – frågor och svar
Finns det enligt din mening kvalitetskriterier för skönlitteratur?
Eller är all läsning och litteratur "lika bra"?
Ska det ställas lika höga kvalitetskrav vid inköp av skönlitteratur som vid inköp av facklitteratur?
Ska bibliotek köpa in mer/mindre på efterfrågan?
Vilka kriterier ska styra?
Personalen är överens om att det finns kvalitetskriterier. Men på frågan om all läsning och litteratur är lika bra går svaren isär. Flertalet tycker att all läsning är bra, men ett par stycken svarar kort och gott ”nej”. På frågan om det ska det ställas lika höga kvalitetskrav vid inköp av skönlitteratur som vid inköp av facklitteratur delade sig svaren i tre nästan lika stora grupper. Ja-sägarna är i knapp majoritet. Nej-sägarna och de som inte svarat alls är ungefär lika många. Nästan alla är överens om att mer ska köpas in på efterfrågan men att kraven på kvalitet ändå måste finnas.
LÄSUPPLEVELSER
Goda läsupplevelser (bibliotekspersonal)
Linda Olsson
Nu vill jag sjunga dig milda sånger
stillsamt och varmt skriven, ändå med viss spänning, en bok som ”stannar kvar”
Harriette Arnow
Dockmakerskan
gjorde ett djupt intryck, tänker ofta på boken fast det var många år sedan jag läste den
Paul Auster
Illusionernas bok (två personer nämner Auster)
fascinerande bok, lätt anslag, hur- ska- det- gå-spänning som blir existentiell
Erik Beckman
Hertigens kartonger
en fullkomligt gudomlig språklig och erfarenhetsmärklig upplevelse, skildrar världen på ett fantastiskt nytt sätt, egensinniga betraktelser, språkliga innovationer
Cormac McCarthy
Dessa vackra hästar
om Amerikas förändring, om människor som lever mellan kulturer och deras avståndstagande för det nya, minns känslan i läsupplevelsen när jag ser böckerna
Theodor Kallifatides
En kvinna att älska
underbart språk, känsliga, inlevelsefulla, vackra beskrivningar av människor och relationer, allt han skriver i boken verkar så tänkbart, så fint
Carlos Ruiz Zafón
Vindens skugga
en annan berättartradition än den vi är vana vid, spännande, vackert skriven, bildande om spanska inbördeskriget och om francoregimen
Fjodor Dostojevskij
Idioten
jag var 19 år och i rätt ålder och situation för att fångas
Per Olov Enquist
Lewis resa
en helt ny, intressant svårförståelig värld öppnade sig för mig, en bildande bok, en bok att förundras över sina och andras fördomar, vackert språk, fängslande, inblick i den frireligiösa framväxten i Sverige
Torbjörn Säfve
Jag brinner
gripande, medryckande skildring av ett fascinerande liv, gav en förståelse för ett samhälle i en viss politisk/historisk situation
Bernhard Schlink
Högläsaren
grått, intetsägande omslag, läste den på rekommendation, totalt överraskande innehåll, rik och levande berättelse på olika tidsplan i krigets skugga, en text man aldrig glömmer
Dåliga läsupplevelser (bibliotekspersonal)
Barbara Taylor Bradford
urusel
John Irving
Tills jag finner dig
höga förväntningar, efter läsning av recensioner, som inte infriades
Eyvind Johnson
Här har du ditt liv!
jag gillade Nu var det 1914, men fortsättningen kändes som samma historia igen bland alla timmerstockar och karlar, det blev för dyster för mig
Angela Lambert
Septemberpassionen
orealistisk, ett barn i 2-3-årsåldern uttryckte sig t ex i långa komplicerade meningar, läste den bara för att en god vän rekommenderat den
James Patterson
En 2:a chans
torftigt språk, självgoda karaktärer
Liza Marklund
Sprängaren (två personer)
dåligt språk, förljugen, idealiserad bild av kvällstidningarna, osannolika motiv hos mördaren
kändes som jag bläddrade i Expressen
Dan Brown
Änglar och demoner
totalt förutsägbar, inga överraskningar, schablonartade huvudpersoner, pojkäventyr med hjältar med övermänskliga egenskaper, bortkastad lästid
Goda läsupplevelser (låntagare)
Irving Stone
Han som skapade en värld : roman om Michelangelo (man 70+)
Pearl Buck
Den goda jorden, Sönerna, Wang Lungs barnbarn
glad av att se böckerna i hyllan, verklighetsbaserad, exotiska inslag (kvinna 40)
Ron McLarty
Jag minns att jag sprang
visar att utveckling och förändring är möjlig (man 45)
Frank Heller
Herr Collins affärer i London
minne från realskolan, småländsk lärarinna läste högt om en bildad brottslings eskapader, spirituell (man 70+)
Carl Johan De Geer
Konstapel Katt köper kakor
bilderbok, älskad av mor och dotter som bakat drömmar efter recept i boken, boken har allt: en kombination av kakor och katter (kvinna 35)
Per Olov Enquist
Livläkarens besök (man 70)
Sebag-Montefiore
Stalin : den röde tsarens hov
en av de nyttigaste böcker…och
Potemkin och Katarina den stora
roande, intressant, fin komplettering av gamla historiekunskaper samt
Donna Leon
Natt i Venedig
otroligt underhållande, skickligt åskådliggörande av karaktärer (man 70+)
Lars Gyllensten
Augustin och Celestine : om några små loppors liv och leverne
”… jag tror det var den livfulla och humoristiska berättelsen om de små loppornas liv och leverne som återspeglar oss människor. Och så att Lars G. berättade detta för sina barnbarn med Indianska namn. Men så var det också inramningen kring boken , I hängmattan mellan äppelträden…” (kvinna 40)
Fredrik Colting
Bla bla bla : 600 helt nya otroligt onödiga fakta : något att prata om när du inte har något att prata om
läst som e-bok, otroligt underhållande, skrattat på tåg, tipsat flera andra som lyssnat
(man 55)
James Ellroy
Den svarta dahlian
Hårdkokt deckare, storstadsdjungel, samhällskritik (man 57)
Jane Austen
läst allt som finns på biblioteket, engelska författare, 1800-talet (kvinna 75)
Paulo Coelho
Alkemisten
läst tre gånger, äventyr, inspiration, att följa sina drömmar (man 36)
Frederick Forsyth
Schakalen
intrigen, handlingen (man 61)
Henri Charriére
Papillon
brutal och spännande (man 44)
Åke Edwardson
Jukebox
författaren beskriver människor och miljöer från en svunnen (?) tid, typiskt svenskt 50-tal, framhåller känsla och stämning (man 51)
Dåliga läsupplevelser (låntagare)
Anna Gavalda
Tillsammans är man mindre ensam
ingen röd tråd, mycket fantasier, vill ha något verkligt (kvinna 75)
Jan Guillou
Madame Terror
blandar in levande personers intriger, delar inte författarens politiska inriktning, snarare pamflett än thriller, seg (man 61)
Liza Marklund
Sprängaren
läser mycket deckare, kräsen, journalist som vill leka författare, slarvigt skriven, ytlig
(man 51)
dikter, verser, svenska arbetarförfattare, sådant jag tvingades läsa i skolan (man 57)
dåliga skräcknoveller under en sjukdomstid (man 36)
Anette Elvelind och Stina Linse Strängnäs bibliotek
torsdag 11 december 2008
Bibliotekariers läsning och inställning till bokprat på Eskilstuna stadsbibliotek - en intervjuundersökning
Som en del av MUSA-kursen skulle vi göra en läsarundersökning. Jag intervjuade 8 kollegor (5 kvinnor och 3 män) som arbetar på bibliotek om deras egen läsning och hur det ser på bokprat för vuxna.
Frågorna som ställdes var
Ungefär hur många böcker läser du under ett år?
Vilken typ av böcker läser du?
Favorit?
Hur hittar du till din egen läsning?
Hur ser du på bokprat för vuxna?
Bokpratar du själv?
Om inte varför?
RESULTAT
Nästan alla läste mycket; mellan 50 och 150 böcker om året. En påbörjade många böcker men läste inte ut mer 5-10 per år.
Man kan dela upp de intervjuade i två grupper; de som läser mycket deckare och de som aldrig eller nästan aldrig läser deckare och thrillers. Det var också flera som sa att de inte läste fantasy. Många försökte hänga med i bokutgivningen och var allätare. Kännetecknande för de manliga bibliotekarierna var att de läste mycket facklitteratur; minst 50%.
Genrer som nämndes var utvecklingsromaner, historiska romaner, romaner av centraleuropeiska och italienska författare och omläsning av klassiker. En kvinnlig bibliotekarie sa att hon läste mest kvinnliga författare och en manlig läste aldrig nordiska kvinnliga författare, däremot hade han Maeve Binchy som favoritförfattare genom att hon skrev från Irland; ett land han är mycket intresserad av.
De som hade favoritförfattare nämnde Calvino, Kerstin Ekman, Majgull Axelsson, Torgny Lindgren, Harry Martinson, Joseph Conrad, Baldacci och Grisham.
På frågan hur man hittar till sin läsning svarade nästan alla Btjs listor. Andra källor var kollegor, tidningsrecensioner och vänner. Dessutom fick någon tips till läsning genom låntagarna och andra gick i hyllorna och vid skyltning av skönlitteratur i biblioteket.
Alla utom en var positiv till bokprat/boksamtal. Man framförde att det personliga tipset är viktigt och det kan ske i ganska anspråkslösa former. De flesta bokpratade då och då och man tyckte det var roligt. Av de som inte bokpratade svarade en att hon inte kommit igång. En bibliotekarie tyckte själv inte om att få lästips genom bokprat och kunde därför inte heller tänka sig bokprata själv.
Frågade och sammanställde gjorde
Barbro Åhlin
Eskilstuna stadsbibliotek
Frågorna som ställdes var
Ungefär hur många böcker läser du under ett år?
Vilken typ av böcker läser du?
Favorit?
Hur hittar du till din egen läsning?
Hur ser du på bokprat för vuxna?
Bokpratar du själv?
Om inte varför?
RESULTAT
Nästan alla läste mycket; mellan 50 och 150 böcker om året. En påbörjade många böcker men läste inte ut mer 5-10 per år.
Man kan dela upp de intervjuade i två grupper; de som läser mycket deckare och de som aldrig eller nästan aldrig läser deckare och thrillers. Det var också flera som sa att de inte läste fantasy. Många försökte hänga med i bokutgivningen och var allätare. Kännetecknande för de manliga bibliotekarierna var att de läste mycket facklitteratur; minst 50%.
Genrer som nämndes var utvecklingsromaner, historiska romaner, romaner av centraleuropeiska och italienska författare och omläsning av klassiker. En kvinnlig bibliotekarie sa att hon läste mest kvinnliga författare och en manlig läste aldrig nordiska kvinnliga författare, däremot hade han Maeve Binchy som favoritförfattare genom att hon skrev från Irland; ett land han är mycket intresserad av.
De som hade favoritförfattare nämnde Calvino, Kerstin Ekman, Majgull Axelsson, Torgny Lindgren, Harry Martinson, Joseph Conrad, Baldacci och Grisham.
På frågan hur man hittar till sin läsning svarade nästan alla Btjs listor. Andra källor var kollegor, tidningsrecensioner och vänner. Dessutom fick någon tips till läsning genom låntagarna och andra gick i hyllorna och vid skyltning av skönlitteratur i biblioteket.
Alla utom en var positiv till bokprat/boksamtal. Man framförde att det personliga tipset är viktigt och det kan ske i ganska anspråkslösa former. De flesta bokpratade då och då och man tyckte det var roligt. Av de som inte bokpratade svarade en att hon inte kommit igång. En bibliotekarie tyckte själv inte om att få lästips genom bokprat och kunde därför inte heller tänka sig bokprata själv.
Frågade och sammanställde gjorde
Barbro Åhlin
Eskilstuna stadsbibliotek
fredag 22 augusti 2008
Boktips på film på S:t Eskils gymnasium
På S:t Eskils gymnasium skapade alla elever som går i ettan på Medieprogrammet boktips på film under våren 2008. Projektet var ett samarbete mellan skolbiblioteket och lärare på Medieprogrammet. Målet var att publicera filmerna på skolbibliotekets webbplats. Syftet var att skapa läslust, förmedla den till andra, prova på att göra film, lära sig om upphovsrätt och integrera svenska- och rörlig bildkurserna.
SÅ HÄR GICK DET TILL
Eleverna delades in i grupper och fick välja en bok/grupp att göra boktips av. De läste, skrev individuella bokreflektioner och påbörjade tillsammans ett textmanus på svensklektionerna. På rörlig bild-lektionerna skrev de bildmanus, filmade, redigerade (och ljudlade) filmerna. Som avslutning på projektet hade vi en högtidlig filmfestival med popcorn och prisutdelning där alla elever fick se varandras filmer och rösta på den bästa. Vi bjöd även in de lokala medierna.
Alla som var involverade tyckte att det var ett jättekul projekt. Planen är att det ska bli en repris på projektet. Som bibliotekarie fungerade jag som uppdragsgivare, samordnare och konfrencier på filmfestivalen. Vid nästa omgång bör bibliotekarien vara mer involverad i arbetet, i alla fall inledningsvis genom att introducera projektet och hålla i bokpresentationer. På skolbibliotekets webbplats kan du se några av de helt fantastiska boktipsen.
Läs mer och se bilder
Ann Catrine Eriksson, bibliotekarie på S:t Eskils gymnasium
SÅ HÄR GICK DET TILL
Eleverna delades in i grupper och fick välja en bok/grupp att göra boktips av. De läste, skrev individuella bokreflektioner och påbörjade tillsammans ett textmanus på svensklektionerna. På rörlig bild-lektionerna skrev de bildmanus, filmade, redigerade (och ljudlade) filmerna. Som avslutning på projektet hade vi en högtidlig filmfestival med popcorn och prisutdelning där alla elever fick se varandras filmer och rösta på den bästa. Vi bjöd även in de lokala medierna.
Alla som var involverade tyckte att det var ett jättekul projekt. Planen är att det ska bli en repris på projektet. Som bibliotekarie fungerade jag som uppdragsgivare, samordnare och konfrencier på filmfestivalen. Vid nästa omgång bör bibliotekarien vara mer involverad i arbetet, i alla fall inledningsvis genom att introducera projektet och hålla i bokpresentationer. På skolbibliotekets webbplats kan du se några av de helt fantastiska boktipsen.
Läs mer och se bilder
Ann Catrine Eriksson, bibliotekarie på S:t Eskils gymnasium
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
